Donera
Online besökare
Vi har 3 besökare online| Förord |
|
|
|
| Skrivet av ------- | |
|
I Guds den Nåderiks den Barmhärtiges Namn All pris hör till Gud; det finns varken någon makt eller styrka förutom från Gud; den Exalterade, den Storslagna. Må frid och välsignelser falla över Guds budbärare, Mohammad(S), sigillet av profeterna, och hans renade ättlingar(A). Den här boken, Islamiskt statsstyre, inkluderat relevanta fotnoter och förklaringar, är ett kompendium av 13 tal som hans eminens Imam Khomeini(RA – Rahemah-o Allah – Gud vare honom nådig) höll under hans tid i Najaf från den 21:a januari till den 8:e februari 1970. Nu presenteras den här boken till de kunniga forskarna och de passionerade för Imam Khomeinis(RA) arbeten. Dessa tal har återgetts och spridits i olika former som lektioner och instruktionsmaterial. Senare, hösten 1970, redigerades texterna till dessa tal och förbereddes för utskrift. Med Imam Khomeinis(RA) samtycke trycktes boken i Beirut (Libanon) av Imam Khomeinis(RA) vänner, och skickades sedan i hemlighet till Iran, samtidigt som kopior skickades till de revolutionära muslimerna i Europa, Förenta staterna, Pakistan och Afghanistan. År 1977, innan den islamiska revolutionens seger, publicerades boken i sin helhet i Iran med titeln Ett brev från Imam Musawi Kashif al-Ghita med Jihad-i Akbar som bilaga. Som Imam Khomeinis(RA) andra arbeten var boken Islamiskt statsstyre på topp i listan över förbjudna böcker under Shahens regim. Så många människor fängslades och torterades av anklagelse om publicering, innehav av eller att ha läst boken. Hur som helst, trots alla påtryckningar som utövades av SAVAK (Shahens beryktade hemliga polis) och restriktioner som belades av Shahens regim, vann idén om att stödja etableringen av en islamisk regering, vars lagstiftande principer förklaras här av Imam Khomeini(RA), en vida spridd tillgivenhet bland de revolutionära muslimska styrkorna vid de religiösa seminarierna, universiteten och andra framstående centren. Med uppresningen den 15:e Khordad (den tredje kalendermånaden enligt persisk tideräkningssystem) och Imam Khomeinis(RA) rörelse, formades idén om etablering av en islamisk regering, baserad på islamiskt statsstyre, som en fundamental idé. De islamiska juristerna och rättslärda (fuqaha) har generellt sett varit involverade i frågan om islamiskt statsstyre i olika ämnen i fiqh-frågor, vissa kortfattat och andra mer detaljerat. Hur som helst så återfinns ingen omfattande och ordentlig diskussion i föregångarnas böcker. Anledningen är det ogynnsamma politiska och sociala tillståndet som rådde i de islamiska länderna förr i tiden och dominansen av de tyranniska härskarnas gäng som hade gjort det omöjligt att beröra sådana frågor. Oavsett skillnaden mellan fuqaha gällande omfattningen av auktoriteter i tillämpligheten av islamiskt statsstyre under Fördoldhetens tid1, finns det generellt sett enhällighet bland dem angående bekräftelsen av en viss sort förmyndarskaps auktoritet för den kompetenta faqihen. Fuqahas åsikter gällande typen av förmyndarskap och omfattningen av auktoriteter hos de islamiska juristerna under Fördoldhetens tid har nyligen sammanställts och publicerats i vissa böcker.Enligt tillgängliga källor har den avlidne Ayatullah Mulla Ahmad Naraqi(RA)2 (en av Qajar-dynastins samtida rättslärda) tagit itu med detta ämne i sin bok ’Awa'id al-Ayyam mer detaljerat än andra. Han försökte först söka bevis från de åtskilliga återberättelser som bevisar att faqihen har anförtrotts med förmyndarskapets rättigheter under Fördoldhetens period i följande områden:På alla instanser där Profeten(S) och de felfria Imamerna(A) har bemyndigats och utsetts som förmyndare, undantaget vissa fall där det har uteslutits på grund av det religiösa lagliga behovet. I alla instanser relaterade till religiösa och vardagliga plikter hos folket som måste genomföras. Genom att förlita sig på Koraniska verser, profetiska traditioner och de juridiska argumenten, fortsätter han diskussionen genom att ge tio exempel på användbara fall inom juristens ledningssfär såsom ifta, alltså att administrera bestraffning, att försvara ägodelar som tillhör föräldralösa barn, sinnesjuka och tankspridda individer och att ha ägodelar tillhörande de felfria Imamerna(A) i besittning.Även om det kan förstås från den avlidne Naraqis(RA) diskussioner att han inkluderar ledning inom samma sfär, har han inte öppet betonat det. Efter den avlidne Naraqi(RA), var Imam Khomeini(RA) den enda faqihen (rättslärde) som tog itu med frågan om juristens ledning för första gången och bevisade poängen med den. Som vi indikerade tidigare har Imam Khomeini(RA) tidigare diskuterat frågan om juristens ledning i Najaf i tretton undervisningssessioner av vilka denna bok är en återgivning och den redigerade versionen av samma kursinstruktioner. Han diskuterade frågan om juristens ledning ytterligare i den andra volymen av hans fem volymer stora bok med titeln Kitab al-Bay’ i samma djupgående stil.I den här boken, Islamiskt statsstyre, har Imam Khomeini(RA) lagt stor betoning på förmyndarskap (wilayat) som princip, som tjänar som basen och grunden för alla plikter. Han rannsakar förmyndarskap från regerings- och politiska synpunkter. Som tillskott till förklaringen av de politiska och sociala faktorerna, som orsakar försummelse för de flesta viktiga islamiska frågorna, har han metodiskt rannsakat frågan och, baserat på samma orubbliga närmande som utövats i fiqh (islamisk rättslära), fortsatt det med inledande praktiska program för genomförandet av islamiskt statsstyre i regeringen.Han inleder med att avslöja sammansvärjningarna och konspirationerna som fienderna använder sig av för att förinta Islam. Sedan fortsätter han logiskt att diskutera de insinuerade farhågorna, såsom att "Islam är inte en kompetent religion för att styra ett samhälle i en tid av industrialiserad civilisation" eller "Islams lagliga föreskrifter är otillräckliga för att lösa sociala problem, och för att förse oss med lämpliga svar". I detta avseende pekar Imam Khomeini(RA) ut att de farhågor som föreslås av fienderna för att bana väg för den felaktiga idén om en separation mellan religion och politik har dessvärre varit så effektiva; även i seminarierna vågar man inte öppet tala om den islamiska regeringen. Han indikerade ytterligare de inhemska bristerna och förblindelserna för den nya civilisationen, som alla är souvenirer tillhörande imperialismens djävulska propaganda. Han varnade seminariehållarna, de unga studenterna och de muslimska tänkarna att sträva mycket för att utföra deras politiska och sociala plikter och att vara försiktiga för att inte bli lurade. Islam opponerar sig inte mot teknologisk och industriell framgång, men sociala problem kräver etiska och religiösa lösningar, och Islam är den allomfattande religion som kan lösa alla problem, förutsatt att tänkarna och de rättslärda i den islamiska världen möter denna utmaning. Genom att förklara den obestridliga historiska fakta om att Profeten(S) utsåg en efterträdare, ställde Imam Khomeini(RA) frågan om "efterträdaren endast utsågs för att förklara de religiösa föreskrifterna". Självklart inte! Att förklara religiösa föreskrifter kräver inte att Profetens(S) efterträdare gör det. Därför har utnämningen varit för ledning och för genomdrivandet av lagar och föreskrifter. Det är viktigast nu att tro på nödvändigheten i att etablera en islamisk regering; således kan vi fastställa efterträdarens position och roll. I den här boken har Imam Khomeini(RA) gett vissa instanser som bevisar nödvändigheten i att etablera en islamisk regering. Dessa instanser är följande: Handlingen som den heliga Profeten(S) tilltog för att etablera en regering; Det faktum att de gudomliga föreskrifterna bör ständigt genomdrivas; de har inte bara statuerats endast för den heliga Profetens(S) tid, utan de är menade för alla tider. De islamiska lagarnas och föreskrifternas natur och karaktärsdrag, som fiskal, nationellt försvar samt lagliga och straffbara föreskrifter, är inte genomförbara utan en regering. Efter att ha gett en väl resonerande förklaring om nödvändigheten av en islamisk regering, refererar Imam Khomeini(RA) till den historiska bakgrunden till avvikelsen från denna princip under Umayyadperioden och dess fortsättning under Abbasiderna, som hade antagit icke-islamiskt styre, genom att ta efter den persiska monarkin, romarriket och de egyptiska faraoniska systemen. Och på samma vis fortlöpte detta även senare. Han betonar det logiska kravet för förändring av sådana system och att det därför är nödvändigt att väcka den politiska revolutionen. Följaktligen är det nödvändigt att revoltera mot tyranniska regeringar för att bana vägen för etableringen av islamisk regering och genomdrivandet av islamiska föreskrifter, enandet av det islamiska ummah (folket) som nu har fallit i fällan för oenighet, orsakat av inhemska element såväl som utländska, och slutligen att rädda de förtryckta och berövade människorna som en religiös plikt för alla muslimer, speciellt de rättslärda. Imam Khomeini(RA) fortsätter vidare att ytterligare betona nödvändigheten av etablering av en islamisk regering genom att relatera ämnet till en återberättelse av Fadl ibn Shadan angående filosofin bakom att ordinera regeringar så som angivits i återberättelsen och traditionerna.En viktig del av boken behandlar skillnaden mellan en islamisk regering och andra typer av regeringar, där det poängteras att den islamiska regeringen är en speciell sort av konstitutionell regering som är förankrad i den islamiska lagen. Imam Khomeini(RA) anser därför att islamisk lagstiftande makt eller lagstiftande råd är bundna till att tänka ut alla statsstyrande planer och program inom ramen för islamiska föreskrifter och inte enligt den reguljära proceduren som följs av andra länder. Imam Khomeini(RA) fortsätter med att behandla de nödvändiga kvalitéerna hos en ledare, som härrör direkt från den islamiska regeringens natur. Som tillskott för det reguljära kravet såsom intelligens och klokhet, finns det två principer för nödvändiga krav på ledaren: hans kunskap om lagen och hans rättvisa. Faqihens (den rättslärde) statsstyre under Fördoldheten är nästa ämne att behandla. Efter den föregående diskussionen säger Imam Khomeini(RA) "Nu lever vi i Fördoldhetens period. Å ena sidan måste de islamiska föreskrifterna genomdrivas (och ingen har utsetts av Gud den Allsmäktige för att fullfölja detta uppdrag), och å andra sidan, vad bör vi göra då?" Han undersöker detta ämne och kommer fram till slutsatsen att "Gud den Allsmäktige har gett kvalitén som krävs för ledarskap till ett stort antal religiösa rättslärda från allra första början av Islam till tiden för återkomsten av vår tids Imams(Aj). Denna kvalité är kunskapen om lag och rättvisa. Ett stort antal av våra samtida rättslärda (fuqaha) innehar denna kvalité och de bör sammansluta sig med varandra. De kommer att kunna etablera en rättvis regering i världen." Han poängterar sedan att islamiskt statsstyre är en yttre och rationell fråga, och den fullständigt kompetenta faqihen är anförtrodd med all auktoritet; som Profeten(S) och de felfria Imamerna(A) varit berättigade till, för styre; och att detta förmyndarskap inte kan förverkligas utan detta berättigande och att berättigandet i sig inte innebär någon värdighet och status, utan är endast ett medel att utföra sin plikt och genomdriva de religiösa föreskrifterna genom.Regeringens exalterade mål och karaktärsdragen som krävs för en ledare refereras till sedan. Genom att förlita sig på traditioner härleder Imam Khomeini(RA) att islamiskt statsstyre betyder berättigandet till regering så väl som argumentation, som konstituerar större delen av boken. Slutsatsen i boken behandlar nödvändigheten av en långvarig planering för att uppnå detta gudomliga mål. Här påvisar Imam Khomeini(RA) betydelsen av utbredning och instruktioner, medan han säger "Möten måste dirigeras för att tjäna dessa två viktiga uppdrag. Strävan måste väckas som Ashura för att skapa vågor av folksamlingar som insisterar på att etablera en islamisk regering och som är förberedda på en långvarig kamp utan att förvänta sig ett omedelbart resultat." Nödvändigheten av ordentlig uppmärksamhet till instruktioner och propageranden, moralisk och kulturell reformation av seminarier, förintande av den moraliska och kulturella effekten från imperialismen, rättelse av falska helgon, rensning av domstolens Ulamas seminarier och slutligen vidtagandet av effektiva åtgärder för att störta de förtryckande och tyranniska regeringarna är bland de avslutande diskussionerna i boken.Högaktade läsares uppmärksamhet dras till det faktum att efter hans gudomliga uppresning som, tack vare den gudomliga nåden, medvetenheten och enigheten bland muslimerna, erhöll seger över ett monarkistiskt system i Iran den 22:a Bahman (den elfte kalendermånaden) 1358 Sh./11 februari 1979, tog Imam Khomeini(RA) över ledarskapet för den islamiska revolutionen och förmyndarskapet för nationen. Det bör därför tas i beaktning att den exakta förståelsen av Imam Khomeinis(RA) synpunkter angående islamiskt statsstyre, som förklaras i boken, endast kan uppnås när full beaktande ges till hans personliga uppförande och uppträdande i loppet av hans ledning och hans idéer angående omfattningen av auktoritet och den ställning av förmyndarskap som uttrycks i hans tal, budskap och brev3. "O Gud, förkorta förtryckarnas armar som är utsträckta mot muslimernas land och utrota alla förrädare inom Islam och de islamiska länderna. Väck de islamiska ländernas ledare från deras djupa sömn så att de kan bemöda sig själva för deras folks intressen och avsäga sig sökandet efter personliga vinster. Bevilja att den yngre generationen, som studerar i de religiösa högskolorna och på universiteten, må kämpa för att nå Islams heliga mål och sträva tillsammans, i förenade led, först för att frigöra de islamiska länderna från imperialismen och dess usla agenters klor, för att sedan försvara sig. Bevilja att fuqaha och de rättslärda må kämpa för att vägleda och upplysa människornas sinnen, att framföra Islams heliga mål till alla muslimer, speciellt den yngre generationen, och för att kämpa för att etablera en islamisk regering. Från Dig förekommer framgång, och det finns ingen tillflykt till eller makt förutom från Gud, den Exalterade, den Storslagna."4 Institutionen för sammanställning och publicering av Imam Khomeinis(RA) arbeten.
|













