Den skicklige mystikern ('aref), den anlända vägfararen, filosofen och den rättslärde, den prominenta mästaren, de rättslärde och mystikernas ledare (Sheikh al-fuqaha wal urefa), hans eminens Ayatullah al-Udhma Hajj Sheikh Mohammad Taqi Behjat Fumani, Må Allah förlänga hans liv, är utan något spår av tvekan en av dessa renade personer och det kan även sägas att han är bland ledarna och pionjärerna för denna grupp.

Han föddes 1334 e.H (1915 e.Kr) i staden Fuman (i provinsen Gilan - Iran). Hans far, Karbalai Mahmoud Behjat, var bland de trovärdiga och pålitliga personerna och på grund av dessa kännetecken vände sig människor till honom för att förmedla i deras konflikter och problem. Vid sidan av detta komponerade han ibland skickliga och djupa dikter som oftast strömmade från hans intensiva kärlek till Ahl al-Bait(A) och visade hans själs renhet.

Hans eminens Ayatullah Behjat, Må min själ offras för honom, emigrerade år 1348 e.h (1929 e.kr) till den heliga staden Qum efter att ha slutfört sina grundläggande studier i arabiska grammatiken och litteraturen. Men han stannade endast ett tag i Qum då han fortsatte till Irak och bosatte sig i den heliga staden Karbala. Där förföljde han på riktigt sina studier och att rena sin själ under en period av fyra år.

År 1352 e.h (1933 e.Kr) flyttade han till Najaf al-Ashraf där han under flera år studerade under de berömda lärarna i den teologiska högskolan (hawza) såsom Dhia 'Iraqi, Mirza Na'eini, Mohammad Hossein Gharvi Isfahani, vilket han drog nytta av och vilket gjorde att han nådde höga nivåer av kunskap.

Hans etiska och spirituella mästare, som hade ett djupt inflytande över hans själ och ledning, var ingen annan än den enastående mystikern och oceanen av gnosticism och Tawheed, hans eminens Ayatullah Hajj Mirza Ali Qazi, Må Allah vara nöjd med honom.

Hans eminens, Ayatullah al-Udhma Behjat, Må min själ offras för honom, vid sidan av rättskunskap (fiqh) och rättskunskapens principer (usool), spenderade perioder för att studera intellektuell vetenskap och drog nytta av prominenta vetenskapsmän inom det området. Till exempel studerade han Ibn Sinas "Isharat", Mullah Sadras "Asfar" och liknande arbeten under den kände filosofen på den tiden, Seyyed Hossein Badkobei, och blev en auktoritet inom det området.

År 1364 e.h (1944 e.Kr) återvände han till Iran och efter en kort vistelse i Fuman, vilket endast varade i några månader, begav han sig till den heliga staden Qum. När han väl var där borta nådde han till närvaron av det eminenta gudomliga tecknet och berget av tro Hajj Hossein Burojerdi där han avslutade sina studier. Vissa är av åsikten att hans närvaro vid föreläsningarna som hölls i den teologiska högskolan (Hawza al-Illmiyyah) i Qum var endast en del av formaliteterna. Detta eftersom han i Najaf dök i några av de mest berömda rättslärdas ocean av kunskap och konsekvent många av dem som hade uppnått samma grader eftersom han förlitade sig på att skörda hans gnostiska skörd, rättskunskap (fiqh), rättskunskapens principer (usool) och filosofi!

Hans eminens Ayatullah al-Udhma Behjat, Må min själ offras för honom, har varit upptagen i att lära ut rättskunskap (fiqh) och rättskunskapens principer (usool) i snart 70 år. Han har tränat ledande, berömda och prominenta studenter som är skinande stjärnor på den teologiska högskolans (Hawza al-Illmiyyah) klara himmel.

Vägledning av lärjungar såväl som polering, reformering och förberedning för dem, djupa skrifter och tunga arbeten samt att hjälpa de som är i materiella och spirituella svårigheter är några av hans andra bemödar.

Dyrkan såsom rekommenderade böner (nawafil), dagliga böner och Ziyarat, fasta, konstant åkallelse och repetitivt sjungande (dhikr), böner tillsammans med intensivt gråtande etc och liknande dyrkan som är välkänt, generellt som specifikt, genomförs alla av honom och det är inget man behöver nämna.

Ödmjukhet, anspråkslöshet, undvikande av berömdhet, avhållande av begär och att inte ge någon uppmärksamhet åt världen och dess flärd är några bland hans välkända karaktäristiska drag.

Den vackra duvan från hans spirituella styrka, som avtäckelse och mystiska visioner (kashf) och tunga mirakel är så fenomenala att denna korta introduktion inte klarar av att beskriva det. Så överlåt den genomgången åt en annan gång!

Må den frikostiga Herren förlänga denna enastående rättslärdes (faqih) lycksaliga liv och låta honom leva så länge som skapelsens sol skiner, inshaAllah.

Wasalam Alaykom wa Rahmatullahi wa Barakathu

  Våren 2005  

Seyyed Mahdi Shams al-Din