Kapitel 4 – Program för etablering av ett islamiskt statsstyre PDF Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Imam Khomeini(RA)   

Det är vår plikt att jobba för bildandet av en islamisk regering. Det första steget vi måste ta i den riktningen är att propagera för vår sak; det är hur vi måste börja.

Det har alltid varit så, över hela världen, en grupp människor samlas, rådgör och tar beslut och sedan börjar de propagera för sina mål. På så sätt kommer antalet likatänkande människor gradvis öka tills de slutligen blir så mäktiga att de kan påverka en stormakt eller till och med att konfrontera det och störta det, som fallet var med Mohammad Ali Mirza och hans absoluta monarki som ersattes med en konstitutionell regering
208. Sådana rörelser börjar utan trupper eller beväpnade styrkor till sitt förfogande; de har alltid varit tvungna att inleda med propagerande för målen i sin rörelse först. Stölderna och tyranni som utövas av regimen kommer att fördömas och människorna kommer att väckas för att förstå att de stölder som de råkat ut för var fel. Gradvis kommer omfattningen av denna aktivitet att expandera tills den omfattar alla grupper i samhället, och människorna vakna och bli aktiva och nå sina mål.

Ni har varken ett land eller en armé nu, men att propagera för er sak är möjligt, eftersom fienden inte har kunnat beröva er detta.

Ni lär människorna saker som är relaterade till dyrkan; självklart är det viktigt men det som är viktigare är den politiska, ekonomiska och juridiska aspekterna inom Islam. Dessa är, eller bör vara, fokus av vårt intresse. Det är vår plikt att börja anstränga oss själva för att bilda en sann islamisk regering. Vi måste propagera vår sak till människorna, instruera dem, och övertyga dem om dess värde. Vi måste generera en våg av intellektuell uppväckelse, för att framträda som en ström genom samhället. Detta för att gradvis ta formen som en organiserad islamisk rörelse som leds av de medvetna och religiösa massorna som kommer att resa sig och bilda en islamisk regering.

Att propagera och instruera, alltså, är två av våra fundamentala och viktigaste aktiviteter. Det är fuqahas (rättslärda) plikt att förkunna religionen och förklara Islams trosartiklar, föreskrifter och institutioner för människorna. Detta för att bana vägen för implementeringen av islamisk lag och bildandet av islamiska institutioner. I en av traditionerna som vi har citerat, så lade ni märkte till att efterträdarna av vårt nobla Sändebud(S) har beskrivits som ”människornas lärare” – vilket innebär att de instruerar människorna i religionen.

 

 

 

Dessa plikter är speciellt viktiga under rådande omständigheter; för imperialisterna, de förtryckande och förrädiska härskarna, materialisterna och de judar och kristna som försöker förvrida Islams sanning och vilseleda muslimerna. Vårt ansvar att propagera och instruera är större än tidigare. Vi ser idag att en del judar har börjat rota sig in i den heliga Koranens texter och har gjort vissa ändringar i texten i en viss upplaga som de tryckte upp i de ockuperade territorierna209. Det är vår plikt att förhindra dessa förrädiska ingrepp i den heliga Koranens text. Vi måste protestera och göra människorna medvetna om att en del judar och deras utländska sponsorer strider mot Islams grunder och de eftersträvar en judisk dominans över världen. Eftersom de är en listig och resursfull grupp av människor, så fruktar jag – Må Gud förbjuda – att de en dag når sitt mål, och att likgiltigheten som visas av en del av oss kommer att tillåta judarna att styra över oss en dag. Må Gud aldrig låta oss beskåda en sådan dag!

Samtidigt finns det ett antal orientalister som tjänar som propagandaagenter åt de imperialistiska institutionerna och även dessa gör aktiva ansträngningar för att förvränga och förtala sanningen om Islam. Imperialisternas agenter är upptagna i varje hörn i den islamiska världen med att dra våra ungdomar ifrån oss med deras onda propaganda. De får inte ungdomarna att konvertera till judendomen eller kristendomen; de korrumperar dem, gör de gudlösa och likgiltiga, vilket är tillräckligt för deras ändamål. I vår egen stad Tehran finns det center för ond propaganda som drivs av sionister och Bahai grupper för att leda vårt folk i villospår och få de att lämna Islams lära och föreskrifter. Är det inte vår plikt att förgöra dessa center som skadar Islam? Räcker det för oss att endast ha Najaf? (I verkligheten har vi inte ens Najaf!)210 Bör vi nöja oss med att sörja i Qum, eller bör vi vakna och bli aktiva?Ni, den yngre generationen i de religiösa institutionerna, bör vakna och upprätthålla Guds befallningar levande. Utveckla och förädla era tankar, och lämna era bekymmer för bagatellerna och subtiliteterna i den religiösa vetenskapen, eftersom den typen av koncentration på futtiga detaljer har hållit många av oss från att genomföra våra viktigare plikter. Kom till Islams räddning; rädda Islam! De förgör Islam! Genom att åberopa Islams lagar och Profetens(S) namn, förgör de Islam! Agenter – både utländska som

imperialisterna har skickats. Samt infödda som imperialisterna har anställt – har spridit sig till varje by och region av Iran, och de leder barnen och våra ungdomar på villospår, som annars skulle kunna tjäna Islam en dag. Hjälp till att rädda våra ungdomar från denna fara!

Det är er plikt att sprida den religiösa kunskap som ni erhållit till människorna och göra dem bekanta med de ämnen som ni har lärt er. De rättslärda eller faqih prisas och glorifieras i traditionerna eftersom han är den som gör Islams föreskrifter, doktriner och institutioner kända för människorna och instruerar dem angående Profetens(S) Sunnah. Ni måste nu hänge er energi till det uppdraget att propagera och instruera för att presentera Islam mer komplett till människorna.

Det är vår plikt att skingra misstankarna mot Islam som har skapats; innan vi har raderat dessa tvivel från människornas tankar, kommer vi inte att kunna uppnå något. Vi måste inpränta i oss själva och i vår generation – och även generationen efter det – nödvändigheten av att skingra dessa tvivel mot Islam som har uppkommit hos många människors tankar, och även de kunniga bland oss, pga. årtionden av falsk propaganda. Ni måste göra människorna bekanta med världssynen, de sociala institutionerna och den form av regering som Islam föreslår, så att de börjar förstå vad Islam är och vilka lagar den har.

Det är en plikt som vilar på de utlärningsinstitutioner som finns i Qum, Mashhad och på andra platser att propagera Islam, och att förklara denna tro och rättsskola. Vid sidan av detta måste vi göra oss själva kända för människorna och världen som ett föredömligt islamiskt ledarskap och regering. Ni måste rikta era tal och predikan speciellt till universitetsmänniskor, den utbildade klassen. Studenterna har öppnat sina ögon. Jag försäkrar er om att ifall ni presenterar Islam och islamisk regering till universitetet helt korrekt, då kommer studenterna att välkomna det och acceptera det. Studenterna motsätter sig tyranni; de motsätter sig marionettregimerna som imperialismen påtvingar dem, de motsätter sig stölderna och plundrandet av de allmänna pengarna; de motsätter sig konsumtionen av vad som är förbjudet och denna svekfulla propaganda. Men ingen student motsätter sig Islam, vars form av regering och läror är nyttiga för samhället. Studenterna vänder sig mot Najaf för hjälp. Bör vi sitta sysslolösa och vänta på att de skall påbjuda det goda och be oss genomföra våra plikter?
211 Våra ungdomar som studerar i Europa har redan påbjudit oss det goda, de säger till oss: ”Vi har organiserat islamiska föreningar, hjälp oss nu!”212.

Det är vår plikt att uppmärksamma allt detta för människorna. Vi måste förklara vilken regeringsform som existerar i Islam och hur man styrde i de tidiga dagarna i Islams historia. Vi måste tala om för de hur centern för styre och platsen för domarkåren både var lokaliserade i moskén, under en tid då den islamiska staten omfamnade Iran, Egypten, Hijaz och Yemen. När regeringen hamnade i händerna på generationerna efter så konverterades den olyckligtvis till en monarki, eller till och med värre än en monarki.

Människorna måste få instruktioner om dessa frågor för att mogna både intellektuellt och politiskt. Vi måste tala om för dem vilken sorts regering vi vill ha, vilken typ av människor som skall anta ansvar för regeringen som vi föreslår, och vilken policy samt program de kommer att följa. Ledaren i ett islamiskt samhälle är en person som behandlar sin broder Aqil
213 på ett sådant sätt att han aldrig skulle be om extra stöd från den allmänna kassan (för att det inte ska finnas ekonomisk diskrimination bland muslimerna), och som kräver redogörelse för det lån hon fått från den allmänna kassan sägandes till henne: ”Om du inte betalar tillbaka detta lån, kommer du vara den första kvinnan från Bani Hashim214 som får sin hand avhuggen.” Det är den typen av ledare som vi vill ha, en ledare som praktiserar lagen istället för hans personliga begär och böjelser; som kommer behandla alla medlemmar i samfundet lika inför lagen; som vägrar uppmuntra privilegier eller diskrimination i någon form; som kommer placera sin familj på samma nivå som resten av människorna; som kommer att hugga av handen på sin egen son om denne stjäl; som kommer att avrätta sin egen bror eller syster om denne säljer heroin (inte avrätta människor för innehav av tio gram heroin när hans egna anhöriga arbetar med kriminella gäng som för in heroin i landet i kilo tal)215.Många av Islams föreskrifter som refererar till dyrkan är också kopplade till de sociala och politiska funktionerna. Den form av dyrkan som praktiseras i Islam är vanligtvis kopplade till politik och samhällets dräktighet. Till exempel i samlingsbönerna, i samlingarna inför hajj och fredagsbönen, i all deras andlighet, utvecklar också en politisk såväl som moraliskt och dogmatiskt inflytande. Islam har frambringat dessa samlingar så att man drar religiösa nyttan från dem; så att känslan av broderskap och samarbete stärks, intellektuell mognad fostras, hitta lösningar för politiska och sociala problem, med jihad och kollektiv ansträngning som den naturliga utgången.

I icke islamiska länder, eller islamiska länder som styrs av icke islamiska regeringar, närhelst de vill att människor skall samlas på samma sätt som vi gör vid de tillfällen, måste miljoner spenderas från den allmänna kassan eller budgeten, och även då är resultatet inte tillfredsställande; sådana möten saknar spontanitet och andlighet och är av ingen vikt. Inom Islam avreser den som vill till hajj av egen vilja. Människor är också angelägna om att ta del i samlingsbönerna. Vi måste dra nytta av dessa samlingar för att propagera och lära ut religion och för att utveckla Islams ideologiska och politiska rörelse.

Vissa människor är fullständigt omedvetna om detta; de är endast angelägna om det korrekta uttalandet av ”wala dh-dhallin216 När de går till hajj, istället för att utbyta idéer med sina muslimska bröder, propagera deras tro och Islams föreskrifter, och söka lösningar till de universala problemen och svårigheterna som muslimerna genomlever idag (till exempel att demonstrera för Palestina, vilket är en del av det islamiska hemlandet). Istället för att göra allt detta, förvärrar de skillnaderna mellan muslimerna. De första muslimerna brukade uppnå viktiga affärer vid hajj högtiden eller vid fredagssamlingarna. Fredagspredikan var mer än bara en surah från Koranen och en bön som följdes av några korta ord. Hela arméer brukade mobiliseras genom fredagspredikan och de brukade gå direkt från moskén till krigsfältet – och en man som går från moskén till krigsfältet fruktar endast Gud, inte fattigdom, svårigheter, och hans armé kommer att segra och vara triumferande. När du tittar på fredagspredikan som gavs på den tiden och av de troendes Mästare, Imam Ali(A), så märker ni att syftet var att sätta människor i rörelse, att få de att resa sig för att strida och offra sig själva för Islam, för att försöka lösa lidandet som människorna i den här världen går genom.Om muslimerna före oss har samlats varje fredag och påmint sig själva om sina gemensamma problem, och löst dem eller gjorde ansträngningar för att lösa dem, så skulle vi inte vara i den positionen vi finner oss i idag. Idag måste vi börja organisera dessa samlingar på allvar och skapa användning av dem för att

propagera och instruera. Islams ideologiska och politiska rörelse kommer då att utvecklas och röra sig mot klimax.

Förklara Islam för människorna, och när ni gör så, skapa något som liknar Ashura217. Precis som vi har bevarat medvetenheten kring Ashura (frid vara över dess grundare) och inte har låtit det gå förlorat, till den grad att människor fortfarande samlas under Muharram och slår sig på brösten, bör vi nu vidta åtgärder för att skapa en våg av protester mot regeringarna; låt människorna samlas och predikanterna och rawzakhwans218 måste stabilt fästa regeringens utfärdande i deras sinnen.Om du presenterar Islam på ett korrekt sätt och gör människorna över världen bekanta med det, dess doktriner, principer, föreskrifter och sociala system, så kommer de välkomna det med öppna famnar (Gud vet att många människor vill ha det). Jag har bevittnat detta själv. Ett enda ord var en gång tillräckligt för att orsaka en våg av entusiasm bland människorna, eftersom de då, precis som nu, kommer att vara missnöjda med regeringens affärer. De lever nu i skuggan av vapnet och förtrycket tillåter de inte att uttrycka sina åsikter. De vill att någon ställer sig upp utan fruktan och talar ut. Så, Islams modiga söner, ställ er upp! Tala tappert till människorna; berätta sanningen om vår situation till massorna på ett enkelt sätt; få de att resa sig för entusiastiska aktiviteter, och få människorna på gator och torg, våra enkla arbetare och hantverkare, och våra alerta studenter till dedikerade Mujahedin

219 Hela folket kommer att bli Mujahedin. Alla inslag i samhället är redo för att kämpa för frihet, självständighet och nationens lycka, och deras strävan kräver religion. Ge människorna Islam, eftersom Islam är Jihads skola, religionen som består av strävan; låt de rätta deras karaktär och tro i enlighet med Islam och transformera sig själva till en stark styrka, så att de kan störta den tyranniska regimen som imperialismen har påtvingat oss och sätta upp en islamisk regering.Endast de fuqaha som gör människorna bekanta med Islams tro och institutioner, och som beskyddar och försvarar dem, är verkligen ”Islams citadell”220 De måste leverera uppresande och passionerade tal och leda folket för att fullborda denna funktion. Endast då, säg om de nu lever tills de fyller 120, kommer människor känna att Islam har lidit en motgång med deras bortgång och att ett gap har uppstått i det muslimska samfundet, eller som traditionen lyder: ”En spricka som uppstår i Islams fort”. Kommer en obotlig brist att uppstå i det islamiska samhället om en av oss dör efter att ha spenderat sitt liv på att läsa böcker hemma? Vilken förlust kan vår död innebära? Men när Islam förlorade Imam Hossein(A) då var verkligen förlusten obotlig. En förlust uppstår när människor som dör har bevarat Islams doktriner, lagar och sociala institution, som Khwajah Nasir ad-Din Tusi221 eller Allamah Hilli222 Men har du eller jag gjort för Islam så att vår bortgång kommer att påminna människor om den traditionen? Om tusen som oss skulle dö, skulle ingenting hända. Förklaringen till detta är att vi antingen inte är några riktiga fuqaha eller inga riktiga troende.

Ingen förståndig person förväntar sig att våra propagerande aktiviteter och instruktioner skall leda snabbt till bildandet av en islamisk regering. För att lyckas bilda en islamisk regering, så måste vi ha flertalet olika typer av fortsatta aktiviteter. Vårt mål är ett som kommer att ta tid för att uppnås. Förståndiga personer i den här världen lade en sten i position på marken med hopp om att någon 200 år senare skulle komma för att fullborda en byggnad byggd på den stenen så att målet slutligen skall nås. En gång sade kalifen till en gammal man som planterade ett valnötsträd: ”Gamla man! Varför plantera detta valnötsträd, som inte kommer att ge frukt förrän 50 år från nu, vid en tidpunkt då du kommer vara död?” Mannen svarade: ”Andra planterade så att vi skulle kunna äta. Och vi planterar så att andra kan äta.”

Vi måste bevara våra ansträngningar även om de inte må bidra med några resultat förrän i nästa generation, för vår service är hängiven till Islam och människans lycka. Om det var för en personlig sak, kan vi säga: ”Varför ställa till med problem för oss själva! Våra ansträngningar kan inte vara till nytta för oss, men endast de som kommer efter oss.” Om martyrernas Mästare, Imam Hossein(A), som riskerade och verkligen offrade alla sina materiella intressen, hade tänkt så, att han enbart skulle handla för sig själv och sina personliga intressen, så skulle han ha kompromissat med Yazid
223 redan i början av hela problemet. De Umayyadiska härskarna var endast angelägna om att han skulle svära sin lojalitet till dem och acceptera dem som ledare. Vad skulle vara bättre för dem än att ha Profetens(S) barnbarn, Tidens Imam, som kallar dem för ”De troendes mästare” och erkänna deras styre? Men hans intresse var Islam och muslimernas framtid. Så att Islam skulle propageras bland människorna i framtiden, och dess politiska och sociala ordning skulle etableras i samhället, så opponerade han sig mot Umayyaderna, stred mot dem, och fullständigt offrade sig själv.

Granska noggrant en av traditionerna som jag citerade ovan. Då kommer ni se att Imam Sadiq(A) utsattes för påtryckning från förtryckande härskare och därför valde taqiyyah. Han hade ingen verkställande makt, och den mesta av tiden tillbringade han under övervakning. Trots detta så fortsatte han informera muslimerna om deras plikter och utsåg domare bland dem. Vad var anledningen till detta och vad var det för nytta att utse och avsätta domare?

Stora män, med breda horisonter för tankar, förtvivlar aldrig och ger inte uppmärksamhet till omständigheterna som de finner sig själva i – fångenskap, t ex som kan fortsätta: istället fortsätter dem att göra upp planer för avancemang av deras sak. Antingen förverkligar de sina planer själva, eller om de inte får möjligheten, så kommer andra att följa upp deras planer, även om det är 200-300 år senare. Grunden till många stora rörelser i historien inleddes så. Sukarno, Indonesiens förra president, tänkte ut och planerade i fängelset och satte den i praktiken senare.

Imam Sadiq(A) inte bara planerade, han utnämnde olika personer till olika poster. Om hans utnämning endast syftade den tiden så hade de varit meningslösa, men i verkligheten så tänkte han på framtiden. Han var inte som oss, som bara tänker på oss själva och är angelägna om vår personliga situation. Han var angelägen om Ummah, om hela mänskligheten, och han ville reformera mänskligheten genom att implementera rättvisans lagar. Således, tusen år senare, lade han grunden till en regering och gjorde sina utnämningar, så när nationen vaknade upp och muslimerna blev aktiva, så skulle det inte finnas någon förvirring och den islamiska regeringens form och dess ledarskap kommer att vara känt.

Generellt sett, så har Islam och den shiitiska rättsskolan, och alla andra religioner och rättsskolor avancerats och utvecklats i denna form. De började alla tomhänt beväpnade endast med en plan, vilket gav frukt senare på grund av själsstyrkan och hängivenhet hos respektive ledare och profeter.

Moses(A) var en fårherde och i flera år fortsatte han den kallelsen. När han senare kallades för att bekämpa Farao så hade han ingen anhängare eller hjälpare. Men som ett resultat av hans medfödda skicklighet och stabilitet, störtade han Faraos styre med en stav. Föreställ er nu den staven i era eller mina händer, skulle vi ha uppnått samma resultat? Det kräver beslutsamheten, seriositeten, och resursfullheten hos Moses för att kunna störta Farao med en stav; inte alla kan genomföra en sådan bragd.

När Profeten(S) fick sitt profetiska uppdrag och började propagera sitt budskap, var en åttaårig pojke (de troendes mästare – frid vara över honom) och en 40
årig kvinna (hans fru Khadijah) de enda människorna som trodde på honom; han hade ingen annan. Alla känner till förtretligheten som plågade Profeten(S), de hinder som placerades i hans väg, det motstånd som han mötte. Trots detta misströstade han aldrig och han sade inte heller ”Jag är ensam”. Han framhärdade och med hans andliga styrka och stabila beslut, lyckades han avancera sin sak från ingenting till den punkt som den har nått idag, där 700 miljoner människor har samlats under hans fana.Den shiitiska rättsskolan började också från noll. På den dagen då Profeten(S) lade dess grund, så möttes han med hån. Han bjöd människor till sitt hus och sade till dem: ”Den man som innehar dessa och dessa kvalitéer skall vara min minister” vilket syftade på de troendes Mästare, Imam Ali(A). Vid den tidpunkten hade Imam Ali(A) inte nått vuxenålder, även om han redan då hade en väldigt stor andlighet, den största i världen. Men ingen reste sig för att visa honom respekt, och vissa vände sig till och med till Abu Talib224 och sade till honom på skoj: ”Du skall marschera under din sons fana nu!”

Även på den dagen då Profeten(S) annonserade till människorna att de troendes Mästare, Imam Ali(A) skulle efterträda honom och styra, visade vissa sin uppenbara beundran och tillfredsställelse, men oppositionen mot honom började från den dagen och till slutet. Om det mest nobla Sändebudet(S) hade utsett honom som endast en auktoritet som man konsulterar vid juridiska problem, då skulle ingen opponera sig mot honom. Eftersom han gav honom rangen som efterträdare och sade att han skulle styra över muslimerna och han skulle anförtros den islamiska nationens öde, så reste sig olika sorters missnöje och opposition. Även ni, om ni skulle sitta hemma idag och inte blanda er i landets affärer, så skulle ingen störa er. De skapar problem åt er endast när ni försöker blanda er i nationens öde. Det var för att de blandade sig in i regeringen och landets affärer som ledde till att de troendes Mästare, Imam Ali(A) och hans efterföljare plågades och förföljdes. Men de övergav inte sina aktiviteter och strävan, med det resultatet idag, tack vare deras arbete, så finns det omkring 200 miljoner Shia i världen.

För att presentera Islam korrekt till folket, så måste de religiösa institutionerna reformeras. Metoderna för propagering och instruktioner måste förbättras, apati, lathet, förtvivlan och brist på självförtroende måste ersättas med arbetsamhet, strävan, hopp och själförtroende; den effekten som finns hos vissa människor och som är kvarlevor från de utländska makternas propaganda måste raderas. Attityden hos pseudo andliga personerna, som trots sin position inom
utbildningsinstitutionerna, som gör det svårt för folk att uppnå sann uppskattning av Islam och nödvändigheten för sociala reformer, måste ändras. De akhunds225 som är kopplade till domstolarna och som har sålt sin religion för världsliga ändamål, måste fråntas sin mantel och bort från de religiösa institutionerna.

Imperialismens agenter, tillsammans med utbildnings och politiska apparater som de anti nationella marionett regeringen har installerat, har spridit gift i århundraden och korrumperat människornas sinnen och moral. De som har gått in i de religiösa instituten har naturligt tagit med sig spår av denna korruption, för de religiösa instituten är en del av det här samhället och folket. Vi måste därför sträva efter att reformera, intellektuellt och moraliskt, medlemmarna i de religiösa instituten och ta bort spår som lämnats hos de från utlänningarnas insinuanta propaganda och de förrädiska regeringarnas korruption.

Man kan lätt se effekten av det jag säger. T.ex. ser jag ibland människor som sitter i center på de religiösa institutionerna och säger till varandra: ”Dessa frågor är inte våra problem; på vilket sätt är det vår angelägenhet? Allt vi behöver göra är att genomföra våra böner och ge våra åsikter angående religiösa lagar.” Idéer som dessa är ett resultat av flera århundraden av illvillig propaganda från imperialisternas sida som har penetrerat djupt i hjärtat på Najaf, Qum, Mashhad och andra religiösa centrum, vilket orsakat apati, depression och lathet. Detta hindrar människor från att mogna, så att de konstant kan hitta på ursäkter för sig själva och säga: ”Dessa frågor rör inte oss!”

Dessa tankar är fel. Vilka kvalifikationer har de som nu styr de muslimska länderna? Vilken duglighet har de för styre som vi saknar? Vem bland dem är dugligare än den vanliga personen? Många av dem har aldrig studerat något! Vart studerade härskaren över Hijaz? Vad gäller Riza Khan, så var han totalt analfabet, en analfabetisk soldat, inget mer! Det har varit likadant genom historien: många arbiträra och tyranniska ledare har totalt saknat någon kapacitet för att styra ett samhälle eller administrera en nation och de har saknat utbildning och färdigheter. Vad studerade Harun al-Rashid
226, eller någon annan människa som styrde över en lika stor nation som han? Att studera – förvärvningen av kunskap och expertis i olika vetenskaper – är nödvändigt för att göra upp planer för ett land och för att utöva den verkställande och de administrativa funktionerna. Vi kommer också att använda oss av människor med dessa kvalifikationer. Men vad gäller övervakningen och den högsta administrationen av landet, att skipa rättvisa, och upprättandet av solidariska relationer mellan människor – dessa är de precisa ämnena som en faqih har studerat. Vad än behövs för att bevara den nationella självständigheten och frihet är, återigen vad faqihen kan erbjuda. För det är faqihen, som vägrar att underkasta sig någon annan eller falla under utlänningarnas inflytande, och som försvarar nationens rättigheter, frihet, självständighet och det islamiska hemlandets territoriella integritet, även om det skulle kosta hans liv. Det är faqihen som varken avviker till höger eller till vänster.

Gör er av med er depression och apati. Förbättra era metoder och program för propagerande, försök ihärdigt att presentera Islam på ett korrekt sätt, och dra dig inte från att bilda en islamisk regering. Anta ledarskapet och förena er med de militanta och frihetsälskande människorna. En islamisk regering kommer definitivt att bildas; ha tro på er själv. Ni har makten, modet, och sinnet för strategi som det kräver för att sträva för nationell frihet och självständighet. Ni har lyckats med att väcka människorna och inspirera dem att kämpa, vilket har gjort att tyrannerna och imperialisterna skakar. Dag för dag så erhåller ni mer erfarenhet och duglighet att ta hand om samhällets affärer. När ni har lyckats med att störta de tyranniska regimerna, kommer ni sannerligen att vara kapabla att administrera staten och vägleda massorna.

Hela systemet med regering och administration, tillsammans med de nödvändiga lagarna, ligger färdigt för er. Om landets administration behöver skatter, så har Islam gjort den nödvändiga provisionen; och om lagar behövs, så har Islam dem alla. Det finns inget behov för er, efter att bildat en regering, att sitta ner och skriva ner lagar, eller som ledare som dyrkar utlänningarna och är förblindade av väst, att springa efter andra för att låna deras lagar. Allting är färdigt och väntar. Allt som krävs sen är att rita upp de ministeriella programmen, och de kan uppnås med hjälp och samarbete och konsulterande med rådgivare som är experter inom olika fält, som samlas tillsammans i en rådgivande råd.

Dessbättre är muslimerna beredda att följa er och era allierade. Vad vi saknar är de nödvändiga besluten och den beväpnade makten, och vi skall uppnå dessa också, om Gud vill. Vi behöver Moses(A) stav och hans beslutsamhet; vi behöver människor som är kapabla att hantera Moses(A) stav och de Imam Alis(A) svärd.

De icke modiga människorna som sitter i de religiösa centren är sannerligen inte kapabla till att bilda och driva en regering; för de är så icke modiga att de inte kan hantera en penna eller någon annan aktivitet överhuvudtaget. Utlänningarna och deras agenter har fyllt våra öron med deras propaganda så ofta att vi har börjat tro att vi inte är kapabla att göra något alls: ”Gå och ta hand om era egna affärer! Delta i lektioner, gå till skolan, till era studier. Är detta inte era affärer? Det är bortom er kapacitet!” Jag kan inte ta ur villfarelsen vissa människor med dessa tankar och få dem att förstå att de måste bli mänsklighetens ledare; att de är minst likvärdiga med andra och är kapabla att administrera landet. Vilka kvalifikationer har andra som de saknar? Allt man kan säga är att några av dem 122

 

andra gick utomlands för att nöja sig själva, och kanske studerade lite medan de var där. (Vi säger inte att de inte skall studera. Vi är inte opponenter till studier eller lärande. Låt de åka till månen, grunda en atom industri; vi kommer inte att stå i vägen för dem. Hur som helst, vi har plikter också.)

Ge dem Islam; proklamera den islamiska regeringens program för hela världen; kanske kommer de muslimska ländernas kungar och presidenter att förstå sanningen av det vi säger och acceptera det. Vi vill inte ta något från dem; vi kommer att låta dem som trofullt följer Islam vara i fred.

Idag har vi 700 miljoner muslimer i världen, 170 miljoner eller mer vilka är Shia. De är beredda att följa oss, men vi saknar beslutsamhet vilket gör att vi är oförmögna att leda dem. Vi måste bilda en regering som får människornas förtroende, en regering som människor har tillit till och som dem anförtror deras öde till. Vi behöver sannfärdiga härskare som beskyddar förtroendet som människorna anförtrott dem, så med deras och lagens beskydd, kan människorna leva sina liv och genomföra sina uppdrag i lugn och ro. Dessa är sakerna som ni bör hänge era tankar vid. Misströsta inte; se inte detta uppdrag som omöjligt. Gud vet att er kapacitet och mod inte är mindre än andra – såvida betydelsen av mod är att förtrycka och slakta människorna; sådan mod har vi verkligen inte.

En gång kom en man till mig medan jag var i fängelset
227 tillsammans med Aqa-yi Qummi228 (Må Gud bevara honom), som sitter i förvar nu igen. Han sade: ”Politik är smutsigt, lögnaktigt, och elakt; varför lämnar du det inte till oss?”

Vad han sade var sant på ett sätt; om det där är vad politik verkligen handlar om, så tillhör det dem exklusivt. Men Islams politik, muslimernas politik, de vägledande Imamerna som ledda Guds tjänare genom politik, skiljer sig från den politiken han pratade om.

Efteråt sade han till tidningarna: ”En överenskommelse har nåtts där det bestämdes att de religiösa ledarna inte skulle blanda sig i politiken.” Så fort jag släpptes, så förnekade jag detta uttalande från minbar. Jag sade: ”Han ljuger, om Khomeini eller någon annan ger ett sådant löfte, kommer han att relegeras från de religiösa instituten!”229

 

 

Från början, planterar dem i era sinnen den åsikten om att politik betyder lögner och sådant så att ni förlorar alla intressen inom nationella affärer, så att de kan fortsätta med sina affärer ostörda, göra vad de vill och hänge sig åt alla sina dåliga sysslor. Under tiden skall ni sitta här och genomföra era böner för deras välfärd: ”Må Gud föreviga deras styre!” De har självfallet inte den intelligensen att utveckla sådana planer själva (Tack Gud!); det är deras mästare och experterna som råder dem angående dessa planer. De brittiska imperialisterna penetrerade länderna från öst för mer än 300 år sedan. Med kunskap om alla aspekter i dessa länder, skissade dem upp planer för att anta kontroll över dem. Sen kom de nya imperialisterna, amerikanerna och andra. De allierade sig med britterna och deltog i verkställandet av deras planer.

En gång när jag var i Hamadan, kom en före detta student i religiösa vetenskaper, en som hade övergett sin mantel men bevarat sin islamiska etik, för att se mig och han visade mig en karta där vissa platser hade markerats med den röda färgen. Han sade att de punkterna indikerade alla de mineralresurser som existerade i Iran och som hittats av utländska experter.

Utländska experter har studerat vårt land, och de har upptäckt alla våra mineralreserver – guld, koppar, olja osv. De har också gjort en uppskattning av vårt folks intelligens och kom till den slutsatsen att den enda barriär som blockerar deras väg är Islam och det religiösa ledarskapet.

De har lärt känna styrkan i Islam själva för den styrde en del av Europa en gång i tiden, och de vet att den sanna Islam opponerar sig mot deras aktiviteter. De har också insett att de inte kan få de sanna religiösa rättslärda att underkasta sig deras inflytande, och inte heller kan de påverka deras tankar. Från begynnelsen har de därför försökt ta bort detta hinder från deras väg genom att nedsätta Islam och besudla de religiösa ledarna. De har tillgripit spydig propaganda till den grad att vi idag, föreställer oss att Islam består av några simpla och handfulla juridiska ämnen. De har också försökt förgöra fuqahas och Ulamas rykte, de som står vid toppen av det islamiska samhället, genom ärekränkande anklagelser och andra metoder. Till exempel, den skamlösa imperialismens agent skrev i hans bok230: ”600 av Ulama i Najaf och Iran fanns med på britternas lönelista. Shaykh Murtada231 tog pengarna endast under två år innan han insåg vem det kom ifrån. Bevisen kan hittas i dokument som bevarats i de indiska arkiven.”

 

 

Imperialismen talar om för honom att skymfa Ulama så att det kan skära dess vinster. Imperialismen vill presentera alla Ulama som om de vore alla på dess lönelista så att detta i sin tur leder till att de förlorar folkets respekt och att folket då vänder sig ifrån dem. Samtidigt har de försökt med deras propaganda och antydningar att presentera Islam som någon futtig, begränsad affär, för att begränsa fuqaha och Ulamas funktionalitet till oviktiga frågor. De har konstant försökt övertyga oss att den enda plikten som fuqaha har är att ge sina åsikter angående juridiska problem.

Vissa människor som har saknat korrekt förståelse, har trott på dem och gått vilse. De har misslyckats med att inse att allt detta är en del av den planen för att förgöra vår självständighet och etablera kontroll över alla aspekter i det islamiska samhället. Ovetande har de assisterat den propaganda organ som imperialismen förser i politiken för att nå sina mål. Den propaganda institutionerna som tillhör imperialismen har försökt övertyga oss om att religion måste separeras från politik, att religiösa ledare inte bör blanda sig i sociala frågor, och att fuqaha inte har plikten att överse den islamiska nationens öde. Tyvärr har vissa människor trott dem och fallit under deras inflytande, med det resultat som vi kan se. Detta resultat är vad imperialismen alltid har åtrått, som dem åtrar nu, och som de kommer åtrå i framtiden.

Titta på dem religiösa utbildningscentren och ni kommer att se effekten av imperialisternas propaganda. Ni kommer att se försumliga, lata, likgiltiga och apatiska människor som inte gör annat än diskuterar lagpunkter och genomför sina böner, och är icke kapabla att göra något annat. Ni kommer också att möta idéer och vanor som har fötts av samma imperialist propaganda – till exempel, idén om att tala är oförenligt med en akhunds värdighet; akhunden och mujtahid bör inte vara kapabla att prata, eller om de är, så bör de inte säga annat än: ”
La ilaha illa ’Llah” eller ytterligare några ord! Men detta är fel, och i motsats till Guds Sändebuds(S) Sunnah. Gud har prisat tal och uttryckande, såväl som skrivande och användandet av pennan. Till exempel, säger Han i Surat al-Rahman: ”och lärt henne att [tänka rätt] och uttrycka sig klart. [55:4], att räkna instruktionen angående tal som Han gav människan som en stor välsignelse och en källa för ädelhet. Tal och uttryckande är nödvändiga för att förkunna Guds föreskrifter och Islams läror och doktriner; det är genom dem som vi kan instruera människorna i deras religion och fullborda plikten som indikerats i frasen: ”De instruerar människorna.”232 Det mest nobla Sändebudet och de troendes mästare(A) levererade båda tal och predikan; de var högtaliga män.

Den dumma idén som existerar hos vissa människor hjälper imperialisterna och de förtryckande regeringarna i sina försök att hålla kvar de muslimska länderna i samma tillstånd och blockera den islamiska rörelsens utveckling. Sådana idéer är karaktäristiska för dem som är kända som helgon men i själva verket är pseude-helgon, inga riktiga sådana. Vi måste ändra på deras sätt att tänka och göra klart vår attityd mot dem, för de blockerar vår rörelse och de reformer som vi vill genomföra, och de håller våra händer bundna.Den bortlidne Burujirdi

233, den bortlidne Hujjat234, den bortlidne Sadr235 och den bortlidne Khwansari236 (Må Gud vara nöjd med dem alla) hade samlats i vårt hus en dag för att diskutera politiska frågor. Jag sade till dem: ”Före allt annat, måste ni bestämma vad vi ska göra med dessa pseudo helgon. Så länge som de är där, är vår situation som den person som attackerats av en fiende medan någon annan håller hans händer bundna. Dessa personer som är kända som pseudo helgon, men inte är sådana, är totalt omedvetna om samhällets tillstånd, och om du vill göra något – ta över regeringen, ta kontroll över Majlis, stoppa spridningen av korruption – de kommer att förgöra ert ställningstagande i samhället. Före allt annat, måste ni bestämma vad ni skall göra med dem.”

Det muslimska samhällets tillstånd idag är sådant att dessa falska helgon förhindrar Islam från att utöva sitt korrekta inflytande; handla i Islams namn, de skadar Islam. Roten till dessa grupper som existerar i vårt samhälle hittas i centren för de religiösa institutionerna. I centren som Najaf, Qum, Mashhad och på andra platser, det finns individer som har denna pseudo helgon mentalitet, och från deras bas i den religiösa institutionen, infekterar de resten av samhället med sina onda idéer och attityder. De kommer opponera sig mot varje person som säger till folket: ”Kom nu, vakna! Låt oss inte leva under andras fanor! Låt oss inte bli föremål för de brittiska eller amerikanska påbuden! Låt oss inte tillåta ”Israel” att paralysera muslimerna!”

Först måste vi råda dessa pseudo helgon och försöka väcka dem. Vi måste säga till dem: ”Kan ni se faran? Ser ni inte att israelerna attackerar, dödar och förgör och att britterna och amerikanerna hjälper dem? Ni sitter där och tittar på, men ni måste vakna; ni måste försöka hitta ett botemedel för människornas skador. Att bara diskutera räcker inte. Att endast uttala åsikter angående en laglig punkt
är inte till nytta ensamt. Var inte tysta under en tid då Islam håller på att förgöras, Islam håller på att utplånas, som de kristna som satt och diskuterade den heliga anden och treenigheten tills de förgjordes237. Vakna! Uppmärksamma verkligheten och dagens frågor. Låt inte er själva vara så försumliga. Väntar ni på att änglarna skall komma och bära er på sina vingar? Är det änglarnas uppgift att dalta med de likgiltiga? Änglarna sprider sina vingar under de troendes mästares(A) fötter eftersom han var till nytta för Islam. Han gjorde Islam stort, säkrade dess expansion över världen och främjade dess intressen. Under hans ledarskap föddes ett fritt, vitalt och fromt samhälle och den vann anseende. Alla böjde sig inför hans storhet, även fienden. Men varför skall någon buga sig inför er, vars enda aktivitet är att yttra åsikter om juridiska mål?

Om ni pseudo helgon inte vaknar, och börjar anta ert ansvar efter repeterade förmaningar och råd, så kommer det bli uppenbart att orsaken till ert misslyckande inte är ignorans, men något annat. Då kommer vi naturligtvis att anta en helt annan attityd mot dem.

De religiösa institutionerna är platser för utlärning, instruktioner, propagerande och ledarskap. De tillhör de rättvisa fuqaha, lärda vetenskapsmän, lärare och studenter. De tillhör de som är profeternas efterträdare. De representerar ett förtroende, och det är uppenbart att ett gudomligt förtroende inte kan placeras i händerna på vem som helst. Den som vill anta ett sådant tungt ansvar, att administrera muslimernas affärer och att handla som de troendes mästares(A) ställföreträdare, att avgöra frågor som rör värdighet, egendom och människornas liv, såväl som bytet som tagits under krig och straffåläggande – en sådan person måste vara totalt ointresserad av världen och avstå från världsliga ambitioner. Den vars ansträngningar har den här världen som mål – även i frågor som är legitima – kan inte vara Guds ställföreträdare, och den personen är inte värdig vårt förtroende. Varje faqih som går med i statsapparaten som tillhör förtryckarna och blir en delaktig i domstolarna är ingen ställföreträdare och kan inte utöva Guds ställföreträdande. Gud vet vilken olycka Islam har gått igenom – från dess begynnelse tills våra dagar i händerna på dessa onda Ulama! Abu Hurayrah var en av fuqaha, men Gud vet vilka utlåtande han falskt har gjort för Mu’awiyah och andra likadana, och vilken skada han förorsakat Islam. När en ordinarie person börjar tjäna en förtryckande regering, kommer han räknas som en syndare, men ingen större skada kommer att komma från det. Men när en faqih som Abu Hurayrah
238 eller en domare som Shurayh går med i en sådan regering, så förbättrar han dess anseende medan han förstör Islams anseende. När en faqih börjar tjäna en förtryckande regering, så är det som alla Ulama går in med honom. Då är det inte längre frågan om en ensam individ. Det är på grund av den här anledningen som Imamerna(A) strikt förbjöd deras efterföljare att gå med i regeringens tjänsteled, och talade om för dem att situationen som dem befinner sig i nu var på grund av att vissa av dem hade gått med i de leden.

Obligationen som föreligger på fuqaha gäller inte andra; vad gäller deras position och funktionalitet, fuqaha måste undvika och avstå från även saker som annars är lagligt. I fall där andra får tillåtelse att vända sig till taqiyyah, så får inte fuqaha det. Syftet med taqiyyah är att bevara Islam och den shiitiska skolan. Om människor inte hade använt sig av det, skulle vår rättsskola ha gått under. Taqiyyah tillhör pelarna (furu´) i religionen. Att till exempel genomföra tvagning på olika sätt. Men när huvudprinciperna i Islam och dess välfärd är i fara, då kan man inte vara tyst eller använda sig av taqiyyah. Om de försöker tvinga en faqih att gå upp på minbar och tala på ett sätt som är i motsats till Guds befallning, kan han då lyda dem och intala sig själv: ”Taqiyyah är min religion och mina förfäders religion”?239 Frågan om taqiyyah är inte ens aktuellt här. Om en faqih föregår det genom att börja tjäna en förtryckande regering, så kommer förtrycket att utvidgas och Islams anseende besudlas, han får inte börja tjäna en sådan regim även om det kostar honom livet. Det finns inga godtagbara ursäkter som han kan erbjuda, såvida inte hans tjänande av den staten har vissa rationella grunder, som fallet var med Ali ibn Yaqtin240 vars motiv för att gå med staten och tjäna det är välkända, och med Khwaja Nasir Tusi241 (Må Gud vara nöjd med honom), vars handlingar resulterade i nyttiga ändamål och även dessa är välkända.De sanna islamiska fuqaha är självklart fria från all ansvar i detta avseende. Från Islams begynnelse tills våra dagar är deras exempel lysande, och skiner framför oss som ett ljus; skulden har inte vidrört dem. De akhund som gick med i regeringens tjänster i gamla dagar tillhörde inte vår skola. Inte bara motsatte sig

våra fuqaha härskarna, de led också i fängelserna och torterades för att de inte lydde242. Låt inte någon tro att Islams Ulama någonsin har tjäna staten. Vid vissa tillfällen har de blandat sig in bara för att få staten under deras kontroll eller transformera det; om något sådant var möjligt idag så skulle det vara vår plikt att göra det. Men det är inte vad jag pratar om. Våra problem är de människor som bär turbaner och har läst några böcker här och där (eller inte läst dem som fallet är ibland), och har gått med i regeringens tjänster för att fylla sina magar eller utöka vidden av deras auktoritet. Vad skall vi göra med dem?

Dessa personer är inga muslimska fuqaha. Det är människor som savak har gett en turban till och bett dem att genomföra böner. Om Savak inte kan tvinga böneledarna att vara närvarande vid regerings sponsrade festivaler och andra ceremonier, då kommer de ha sitt eget folk redo för att säga: ”Må hans storhet vara högre!” (Ja, de har nyligen börjat med att säga ”Må hans storhet vara högre” när de nämner shahens namn). Dessa personer är inga fuqaha; människorna har börjat känna igen dem för vad de är. En viss tradition varnar oss om att skydda vår religion från folket, annars kommer de förgöra det. De måste exponeras och vanhedras så att de kommer underfund med vilken ställning de har hos folket. Om deras ställning i samhället inte förstörs, så kommer de att förstöra vår tids Imam och Islams ställning.

Våra unga måste dra av dem turbanerna. Turbanerna tillhörande dessa akhund, som har orsakat korruption i det muslimska samhället medan de påstår sig vara fuqaha och Ulama, måste tas bort. Jag vet inte om våra ungdomar i Iran har dött, var är dem? Varför drar de inte av dessa människor deras turbaner? Jag säger inte att de bör mördas. De förtjänar inte att mördas. Men ta av de turbanerna! Vårt folk i Iran, speciellt de ivriga ungdomarna, har en plikt att inte tillåta dessa akhunds, de som reciterar ”Må hans storhet vara högre!” att dyka upp i samhället och röra sig bland människor som bär turban. Man behöver inte slå dem mycket, ta bara av de turbanerna, och tillåt de inte att bära turbaner mer i allmänheten. Turbanen är ett ädelt plagg; inte vem som helst kan bära det.

Som jag tidigare har sagt, de sanna Ulama i Islam är fria från allt ansvar och skuld i detta avseende; de har aldrig tjänat regeringen. De som har kopplingar till regeringen är parasiter som försöker bli tjocka på religionen och på Ulama, men de har inget med Ulama att göra, och folk känner igen dem för vad de är.

Vi har också svåra uppdrag framför oss. Vi måste förbättra oss själva andligt och förbättra vårt livssätt. Vi måste bli mer asketiska än tidigare och fullständigt hålla oss borta från den här världens åtråvärda saker. Ni måste alla utrusta er så
ni kan försvara det gudomliga förtroendet som har getts till er. Bli värdiga ställföreträdare, och håll världen i en lägre aktning. Ni kan inte vara som de troendes mästare(A), som sade att världen inte var mer än getens snor för honom. Vänd er bort från begäret för de världsliga målen, rena era själar, vänd er till Gud den Allsmäktige, bearbeta er fromhet. Om era mål med att studera är – Må Gud förbjuda – att säkra era framtida inkomster, så kommer ni inte bli fuqaha eller Islams pelare. Förberedd er själva så att ni blir användbara för Islam; handla som armén för vår tids Imam, för att kunna tjäna honom i att sprida rättvisa. Bara existensen av rättfärdiga människor har en bra effekt på samhället. Jag själv har märkt att man blir renad bara genom att gå med dem och hålla de sällskap. Jobba för att era handlingar, karaktär och motvilja till de världsliga ambitionerna har en upplyftande effekt på människorna. De kommer att imitera era exempel, och ni kommer att bli förebilder för och Guds soldater. Endast då kan ni göra Islam och islamiskt statsstyre känt för folket.

Jag säger inte att ni skall överge era studier. Sannerligen måste ni studera, bli fuqaha, hänge er själva till fiqh, och inte låta fiqh att avta i de religiösa institutionerna. Så länge ni inte är fuqaha, så kommer ni inte att kunna tjäna Islam. Men medan ni studerar, var medvetna om att representera Islam korrekt till folket. Islam är en främling nu. Ingen känner till Islam korrekt. Ni måste förkunna Islam och dess föreskrifter till folket för att de skall förstå vad Islam är, vad en islamisk regering är, vad Profetskap och Imamat betyder, och i bredare termer, varför Islam uppenbarades och vad dess mål är. Således kommer Islam sakta men säkert att bli känt, och om Gud vill, kommer en islamisk regering en dag att bildas.

Låt oss störta de tyranniska regimerna genom att: 1.bryta alla kontakter med regimens institutioner; 2.vägra att samarbete med dem; 3.avstå från varje handling som kan tolkas som stöd för dem och 4.skapa nya juridiska, finansiella, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

Det är allas plikt att störta taghut, m.a.o. de illegitima politiska makterna som nu styr hela den islamiska världen. Regeringsapparaterna tillhörande de tyranniska och opopulära regimerna måste ersättas med institutioner som tjänar den allmänna välfärden och administreras i enlighet med den islamiska lagen. På det här sättet, kommer en Islamisk regering sakta men säkert att grundas. I Koranen, har Gud den Allsmäktige förbjudit människor att lyda taghut – illegitima regimer – och uppmuntrat dem att resa sig upp mot kungarna, precis som Han befallde Moses att resa sig. Det finns ett antal traditioner som uppmuntrar människor att strida mot förtryckare och de som försöker förvanska religionen. Imamerna(A) tillsammans med sina efterföljare, shia, har alltid stridit mot tyranniska regeringar och illegitima regimer, som man lätt kan se genom att studera deras biografier och livssätt. Den mesta av tiden var de föremål för påtryckningar från de tyranniska och förtryckande härskarna, och de var tvungna
att observera taqiyyah på grund av extrem rädsla – inte om sig själva såklart, men av rädsla om sin tro, som det tydligt framkommer om man studerar relevanta traditioner. De tyranniska härskarna å sin sida var i ständig fruktan för Imamerna. De var medvetna om att om de gav Imamerna den minsta möjligheten, skulle dem resa sig och beröva det livet, vilket var synonymt med sökande efter tillfredsställelse och begär. Detta är anledningen till att Harun arresterade Imam Kadhim(A)243 och fängslade honom i flera år, och efter honom, transporterade Mamun244 Imam Ridha(A) till Marv245 och stängde in honom där i många år för att slutligen förgifta honom. Harun och Mamun handlade som de gjorde inte för att Imamerna var ättlingar till Profeten(S), alltså ättlingar till Profeten – och att härskarna motsatte sig Profeten(S), för både Harun och Mamun var Shia246. De motiverades helt och hållet av omtanke för staten. De visste att Alis ättlingar hade rätt till kalifatet och att deras ivriga begär var att bilda en islamisk regering, eftersom detta var deras plikt. En dag föreslogs det för Imam Kadhim(A) att han beskrev gränserna för Fadak247 så att det kunde återvändas till honom. Enligt en viss tradition, så ritade han upp hela det islamiska landet och sade: ”Allting inom dessa gränser är vår legitima rätt. Vi bör styra över det, och ni är tillskansare.” De tyranniska härskarna insåg således att ifall Imam Kadhim(A) var fri, skulle han göra livet svårt för dem och möjligen också lägga grunden för en uppresning och störta deras styre. Så de gav honom inte den minsta möjligheten. Ha inget tvivel om att ifall han hade chansen, skulle han sannerligen resa sig och störta de styrande tillskansarna.

Mamun höll på samma sätt Imam Ridha(A) under sin övervakning, listigt och som en hycklare kallade han honom för ”kusin” och ”Ättling till Guds Sändebud” av rädsla för att han en dag skulle resa sig och förgöra grunden för hans styre. Eftersom han verkligen var en ättling och en arvinge till Profeten(S), kunde man inte låta honom gå fri i Medina. De tyranniska härskarna hade begär för styre och var beredda att offra allting för detta. De hade ingen personlig fiendskap med någon. Om – Gud förbjude – Imamen(A) hade besökt deras palats, skulle han ha fått den största respekten och vördnaden. De skulle till och med ha kysst hans hand. Enligt traditionen, när Imam Ridha(A) kom till Harun, beordrade Harun att Imamen(A) skulle få rida hela vägen till tronen och att han skulle få den största möjliga vördnaden. Men när det var dags för att dela ut tillgångar från inkomsterna och turen kom till Bani Hashim för att erhålla sin del, fick de endast en väldigt liten del av Harun. Hans son Mamun som var närvarande förvånades över kontrasten mellan den vördnad som han nyligen vittnat och fördelning han nu såg. Harun sade till honom: ”Du förstår inte. Bani Hashim måste förbli i det tillståndet. De måste alltid vara fattiga, fängslade, fördrivna, bedrövade, även förgiftade eller dödade; annars kommer de att resa sig mot oss och revoltera samt ruinera våra liv.”Imamerna(A) inte bara stred mot tyranniska härskare, förtryckande regeringar, och korrupta domstolar själva, de uppmanade också muslimerna att föra jihad mot dessa fiender. Det finns mer än 50 traditioner i Wasail ash-Shia

248, Mustadrak249 och andra böcker där de uppmanar muslimerna att hålla sig borta från tyranniska härskare och regeringar och att fylla de munnar som prisar dem med jord, och hota den som så mycket som lånar deras lovtalare en penna eller fyller deras bläcktuber. Kort och gott, har Imamerna gett order om att alla relationer med sådana härskare måste brytas och ingen får samarbeta med dem på något sätt. I kontrast till dessa traditioner finns det andra som prisar de lärda ulama och den rättvisa faqihen, och betonar deras makt över andra människor. Tillsammans formar dessa två klasser av traditioner ett program för bildandet av en islamisk regering. Först påtalas det att människorna bör hålla sig borta från de tyranniska regeringarna tillhörande förtryckarna och förgöra deras förtryckande hus. Sedan bör fuqaha öppna sina dörrar till människorna. Fuqaha som är rättvisa och asketiska och som kämpar i Guds väg för att implementera Islams lagar och bilda dess sociala system.

Muslimerna kommer att kunna leva i säkerhet och lugn och bevara sin tro och moral endast när de åtnjuter skyddet från en regering baserad på rättvisa och lag, en regering vars form, administrativa system, och lagar har lagts ner av Islam. Det är vår plikt nu att implementera och sätta i verket planen för en regering som grundats av Islam. Jag hoppas genom att presentera systemet för regering och de sociala och politiska principerna i Islam att breda mänsklighetens segment. Vi kommer att skapa en stark och ny era av tankar och en mäktig och populär rörelse som kommer att resultera i bildandet av en islamisk regering.

O Gud, förkorta förtryckarnas vapen som nu har sträckt sig över muslimernas länder och utrota alla de som är förrädiska mot Islam och de islamiska länderna. Väck ledarna i de muslimska länderna från deras djupa sömn så att de kan bruka sig själva för människornas intressen och avsäga sig begäret och intresset för personliga vinster. Förse den yngre generationen som studerar i de religiösa högskolorna och universiteten en kamp för att nå Islams heliga mål och kämpa tillsammans, förenade med rangen, först för att befria de islamiska länderna från imperialismen och dess agenters klor, och sedan för att försvara dem. Förse fuqaha och vetenskapsmännen viljan att kämpa för att vägleda och upplysa människornas sinnen, att förkunna Islams heliga mål till muslimerna, speciellt den yngre generationen, och för att kämpa för att bilda en islamisk regering. Från Dig är framgång, och det finns ingen tillflykt eller styrka förutom hos Gud, den Exalterade, Den Sublima.